Handlingen utspelar sig en midsommarnatt i slutet av 1800-talet. Julie, grevens dotter, har beslutat sig för att stanna hemma och fira med tjänstefolket då hennes far är bortrest. I tjänstefolkets kök möts fröken Julie, faderns betjänt Jean och husets kokerska Kristin.
Det som börjar som en oskyldig lek mellan Julie och Jean leder småningom till ett ödesdigert förförelsespel. Det blir en maktkamp både vad gäller kön och sociala positioner där de båda har en maktposition gentemot varandra. Julie och Jean hamnar in i ett gränslöst drama som pendlar mellan kärlek, förakt, besatthet och framförallt lust, som visar på hur katastrofala följderna kan bli p.g.a. den rådande samhällsordningen. Kristin som är Jeans trolovade sen tidigare får finna sig i omständigheterna p.g.a. sin låga sociala position. Hennes perspektiv är centralt i handlingen för att befästa de sociala normerna och hur strikta och ofrånkomliga de är.
Fröken Julie, en av August Strindbergs mest spelade tragedier, ges i ursprunglig upplaga inpaketerad i en lekfull tappning där skådespelarna får stå i centrum. Föreställningen tar starkt avstamp i den tid då klassikern är skriven (1888) men synar maktstrukturerna både vad gäller sociala positioner och kön genom en modern lins. Föreställningen vill lyfta absurditeten med ojämlikhet mellan människor oberoende orsak, dels genom att synliggöra på vilket sätt den här förlegade könsmaktsordningen ännu råder i dag och dels genom att gå i dialog med det klassamhälle som blir allt mer påtagligt i dagens Finland.
Läs det elektroniska programbladet här.
Fröken Julie utspelar sig under en midsommarnatt på en herrgård på landsbygden i Sverige. Huvudkaraktärerna är Fröken Julie, dotter till gårdsägaren, Jean, betjänten på gården, och Kristin, kokerska och Jeans fästmö. Handlingen tar sin början när Fröken Julie, en ung och rebellisk kvinna, möter Jean i tjänstefolkets kök mitt under midsommarfirandet. Trots deras olikheter och de sociala barriärerna mellan dem, utvecklar de snabbt en passionerad romans som eskalerar under natten.
Samtidigt som Fröken Julies närvaro på festen väcker både beundran och förakt bland de andra tjänarna och gårdsfolket, avslöjar Jean sin önskan om att klättra uppåt i samhällshierarkin och lämna sin roll som betjänt bakom sig. Kristin, Jeans fästmö, representerar en stabil och traditionell syn på relationer och samhälle.
Konflikter uppstår när Fröken Julie och Jean tvingas navigera mellan sina känslor för varandra och de förväntningar och krav som samhället och deras klasspositioner ställer på dem. Deras relation präglas av passion, men också av motsättningar och rivalitet. Kristin befinner sig mitt i denna dynamik, fångad mellan sin lojalitet gentemot Jean och sin förståelse för de sociala konventionerna.
I takt med att natten fortskrider och deras förbjudna förhållande blir alltmer komplicerat, når spänningen en brytpunkt och leder till en dramatisk konfrontation. Fröken Julie, Jean och Kristin tvingas alla möta de svåra konsekvenserna av sina handlingar och beslut, vilket får ödesdigra följder för dem och deras relationer till varandra.
Fröken Julie utforskar teman som kärlek, begär, makt och klassförtryck genom det tumultartade triangeldramat mellan de tre huvudkaraktärerna. Pjäsen avslöjar de djupgående konflikterna och spänningarna som uppstår när individers drömmar och önskningar kolliderar med de sociala strukturerna och förväntningarna i det samhälle de lever i.
Svenska inhemska teatern:
1901 Brott och brott,
”varmed teatern för första gången införlivade Strindberg med sin repertoar,…
1902 Fordringsägare
1906 Brott och brott
1907 Påsk
1907 Herr Bengts hustru
1911 Mäster Olof
1912 Påsk turné
1913 Svanevit
1915 Lycko-Pers resa
1916 Gustaf Wasa
1917 Gustaf Wasa
1918 Erik XIV
1919 Den starkare
”Svenska inhemska teaterns sista föreställning gavs den 30 maj 1919 och programmet upptog Strindbergs Den starkare och Blanches Ett resande teatersällskap”.
Åbo Svenska Teater:
1919 Paria och Fröken Julie, regi Gunnar Berg
1922 Gustaf III
1924 Påsk
1924 Drottning Christina
1925 Fordringsägare
1926 Herr Bengts hustru
1928 Dödsdansen, rikssvenskt gästspel
1928 Fröken Julie, rikssvenskt gästspel
1928 Fordringsägare, rikssvenskt gästspel
1928 Paria, rikssvenskt gästspel
1929 Gustaf Wasa
1938 Brott och brott
1943 Påsk
1945 Drottning Christina
1946 Erik XIV
1948 Pelikanen
1949 Fordringsägare
1959 Fröken Julie, regi Rurik Ekroos
1961 Den starkare
1975 Den andra dödsdansen
1979 Fröken Julie, regi Anette Arlander
1982 Ett drömspel
1987 Mäster Olof
2013 Dödsdansen, gästspel
2015 Fröken Julie, gästspel (Riksteatern)
Källor:
Svenska Inhemska Teatern 1894-1919 av Erland Colliander (1920)
Åbo stads historia 1856-1917, Eino Jutikkala (1985)
Åbo Svenska Teater – Repertoar, teaterchefer, konstnärlig personal 1919-1965 (Skrifter utgivna av historiska samfundet i Åbo VII) (1966)
Åbo Svenska Teaters repertoarförteckning
OBS! Passa på att ladda upp inför denna föreställning genom att beställa servering på förhand och njuta av läckerheter redan innan föreställningen!
Föreställningen är en enaktare och har sålunda ingen paus.
